Vanliga frågor

Varför friskolor?
De vanligaste skälen för att driva friskolor är att få förverkliga en pedagogisk idé eller att rädda en nedläggningshotad kommunal skola. Friskolorna gör att det finns alternativ till de kommunala skolorna och det råder ofta stor efterfrågan på friskolornas platser. Många friskolor har därför långa köer. Borns Friskola startades efter att kommunen beslutat att lägga ned den kommunala skola som fanns i Born.


Vad är en friskola?
Friskolor är skolor som drivs av andra huvudmän än kommuner och landsting. Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå. Det finns också fristående särskolor. En friskola kan drivas som till exempel en ekonomisk förening, ideell förening eller aktiebolag. Borns friskola är en ekonomisk förening.

Får alla barn gå i en friskola?
Godkända friskolor är öppna för alla barn och ska i mån av plats ta emot alla barn som söker till skolan. Kötid och syskonförtur är exempel på godkända antagningsregler. En kommun har ibland rätt att neka en friskola bidrag för elev med omfattande behov av särskilt stöd. Om kommunen vägrar att ge extra stöd kan skolan säga nej till eleven.
Borns friskolas lokaler rymmer drygt 70 barn, vilket gör att vi att vi inte kan ta emot fler elever än så.

Kostar det pengar att gå i en friskola?
Fristående grundskolor som får kommunala bidrag får inte ta ut några avgifter för utbildningen. De får inte heller ta ut andra avgifter som till exempel anmälningsavgifter eller avgifter för skolmåltider. Det kostar alltså ingenting för föräldrar att låta barn gå i vår friskola.

Vilka skyldigheter har friskolorna?
Friskolornas verksamhet styrs av skollagen och av en särskild förordning för friskolor. Skolverket avgör vilka skolor som ska bli godkända. För att bli godkända måste friskolorna bl a följa läroplanens värdegrunder om demokrati, jämställdhet och solidaritet, vara öppna för alla elever och vara avgiftsfria. Skolorna ska erbjuda skolmåltider, skolhälsovård och modersmålsundervisning.

Hur finansieras en friskola?
När en friskola godkänts av Skolverket är elevens hemkommun skyldighet att betala ett bidrag. Bidraget ska ungefär motsvara den kostnad kommunen har när eleven går i den kommunala skolan.

Kan en friskola göra vinst?
Friskolornas intäkter kommer från de kommunala bidragen. Varje fristående skola måste förstås gå ihop ekonomiskt och ska helst ge ett litet överskott som kan återinvesteras i verksamheten. De flesta friskolor får slita hårt för att få ekonomin att gå ihop. Vår skola har som mål att göra nollresultat. Skulle vi få ett visst överskott så investeras pengarna i verksamheten. Ingen gör alltså vinst på vår verksamhet.

Finns det friskolor med speciella inriktningar?
Det är vanligt att friskolor har speciella inriktningar för sin verksamhet men det finns också många friskolor med allmän inriktning. En tredjedel har pedagogisk inriktning (t ex Montessori, Waldorf, Reggio Emilia), en tredjedel har allmän inriktning och resterande är fördelade mellan konfessionell inriktning (t ex judisk, katolsk, muslimsk) och övriga inriktningar (t ex etnisk). Borns friskola har allmän inriktning och är politiskt och religiöst obunden.

Vilka startar friskolor?
Friskolor startas ofta av föräldrar eller lärare. En majoritet av de som startar friskolor är kvinnor. Vår skola startades av föräldrar till barn som gick hos oss när den kommunala skolan skulle läggas ned 1991.

Hur kontrolleras friskolorna?
Skolverket genomför regelbundet tillsyn av friskolornas verksamhet och varje friskola är skyldig att göra kvalitetsredovisningar. Om Skolverket upptäcker missförhållanden kan de dra in tillståndet. Kommunen där skolan ligger har också rätt till insyn.

Vad tycker föräldrar om friskolor?
I en undersökning bland föräldrar med barn i friskolor och kommunala skolor framkom att en majoritet av alla föräldrar tycker att det är bra att kunna välja skola. De tycker att konkurrens är bra eftersom det gör att skolorna måste anpassa verksamheten efter föräldrars och barns behov. De skäl som föräldrar framför vid val av friskola är:
• skolan har en speciell pedagogisk inriktning
• undervisningen är bra
• skolan passar barnets behov

Vad tycker lärare om friskolor?
Enligt en undersökning riktad till lärare i fristående skolor i hela Sverige är lärarna mer nöjda med att arbeta i friskolor än i kommunala skolor. I en jämförelse med kommunala skolor anser över hälften av lärarna att föräldrakontakten har förbättrats och 3 av 4 lärare anser att:
• arbetsmiljön är bättre
• deras inflytande har ökat
• deras initiativ tas tillvara i större utsträckning
• de är mer nöjda med sin arbetsgivare